Tidigare publicerat i Lästips
I ett inlägg i Medievärlden: Stå upp för pressfriheten skriver TU:s VD Jeanette Gustafsdotter på pressfrihetens dag: ”Utan yttrande- och åsiktsfrihet har vi ingen fullvärdig demokrati. Att stå upp för pressfrihet är därför att försvara demokratin”.
I det uttalandet instämmer jag helt men det är viktigt att komma ihåg att yttrandefrihet inte bara är pressfrihet utan frihet för medborgare att utan risk för repressalier framföra sina åsikter, så länge de inte strider mot lagen, i alla tillgängliga fora inklusive sociala media och bloggar och inte bara i traditionell press.
Däremot håller jag inte med om slutsatsen att läsandet av en morgontidning i sig skulle skapa mer politiskt intresse. Gustavsdotter skriver:
”Vi vet att intresset för politik är klart högre bland dem som regelbundet läser en morgontidning än bland dem som inte gör det. Utöver det vet vi att tidningsläsare i högre utsträckning än övriga kan ta ställning till politikers och institutioners prestationer. Tidningsläsare är kort sagt bättre rustade att utöva sina demokratiska rättigheter än andra – och det även med hänsyn tagen till ålder, politiskt intresse, utbildningsnivå och socioekonomisk tillhörighet.”
Kan det inte vara tvärtom så att de som redan är intresserade av politik också läser tidningar? Dagens tillgång till information via andra kanaler än morgontidningen kombinerat med diskussionen om ”fake news” i de traditionella tidningarna har gjort att morgontidningens och andra traditionella tidningars relevans har minskat och det faktiskt kan vara så att politikintresset är störst hos dem som inte längre regelbundet läser morgontidningen.
Torbjörn Johnson
