För en svensk kultursajt är det bra att definiera begreppet mångkultur. Som framgår av beskrivningen nedan så har mångkultur mycket lite att göra med det kulturbegrepp som Kultursfär vill stå för även om andra nationers kultur ingår i kultursfären och väl kan avhandlas på denna sajt. Nedanstående artikel är från 2019 men fortfarande relevant.
Mångkultur, bakgrund och nuläge
Mångkultur är ett svårdefinierat begrepp som omfattas av olika tolkningar och är mer ifrågasatt idag än när det blev beslutat. Det beror säkert på att invandringen har ändrat karaktär från att främst vara arbetskraftsinvandring till att omfatta asylinvandrare och ekonomiska flyktingar. 1975 blev det en grundlag “Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitik” .Mångkultur har som målsättning att ge stöd för att individer med annan bakgrund och religion har oantastliga behov av att kunna utöva sina traditioner. Om den ambitionen har lyckats eller inte är en fråga för fortsatt debatt. Rågången för hur och på vilka villkor detta ska kunna ske under de helt nya förutsättningar som förändrats sedan grundlagens antagande är inte självklart. Därför ger vi här bakgrund och några sakuppgifter:
Bakgrund
- På tidigt 1970-tal hade Sverige fler invandrare från Norden än från övriga länder. Det har varit viss övervikt för invandring men utvandringen var oftast nästan lika stor och totalt kunde invandraröverskottet ligga mellan 2-10.000 per år på 70-talet.
- Både balter och judar hade lyckats väl att etablera sig efter att ha kommit hit efter andra världskriget. På 60-talet kom också arbetskraftsinvandring från Finland och Jugoslavien. Alla grupperna fick stor självständighet för att de lyckades bra med att bli självförsörjande. Det blev starten på det mångkulturella samhället som bl.a. Palme accepterade att ändra trots tidigare regler om anpassning till svensk kultur.
- Den svenska mångkulturella integrationstanken har tanken att dessa människor ändå bara var här på tidsbegränsat besök. Tonvikten var på hemspråksundervisning – istället för assimilering.
- Mångkultur innebär att det är önskvärt att samhället är pluralistiskt vad gäller etnicitet, kultur och religion. Ett sådant samhälle förutsätts vara mer berikande, att det gagnar alla. man vill man inte påtvinga den andre sin kultur.
- Att det fungerade bra med mångkultur under 70-80 talet har gjort svenska politiker stolta och höjt ribban för vad svenskarna uppfattar sig kunna göra och klara av att upprätthålla världens bästa välfärdsstat trots vid den tiden hög invandring.
- Det mångkulturella samhället och alla minoriteternas rätt att leva med svenskarna på förhållandevis lika villkor. Sverige var ett land med hög arbetskraftsinvandring. Genom mångkulturalismen vill man bemöta den andre i sin annanhet och inte påtvinga den andre sin kultur, sin grupps etniska identitet. Det här har gjort svenska politiker stolta och höjt ribban för vad svenskarna uppfattar sig kunna göra och klara av.
- Rätten till hemspråksundervisning, som numera kallas modersmål, är sedan 1996 inskriven i svensk lag. Det sker inte längre på ordinarie lektionstid.
- Barn med flerspråkig bakgrund, och som därmed är berättigade till undervisning i respektive modersmål, har ökat från ca 155 000 under läsåret 2007/2008 till 275 000 läsåret 2016/2017. Denna rättighet utnyttjas endast till ca 55 procent. (SvD 2017-12-24)
- Idag ifrågasätts modersmålsundervisning av allt fler. Ursprungligt skäl att kunna återvända är nu utbytt mot att det ska underlätta svenskinlärning med god kunskap i sitt modersmål som bas för att lära ett nytt språk
- Om adekvata kunskaper i svenska saknas, finns rätt att anlita tolk vid kontakter med rättsväsendet, myndigheter, sjukvård etc. Kostnaden drygt 7 miljarder kronor (1,32 miljone timmar) ansvarar staten för och den löper så länge som behov föreligger.
- Sverige är ett av få länder i världen som lägger resurser på att utbilda invandrade personer i respektive hemlands språk.
- För att beviljas medborgarskap i Sverige fordras inga krav på att personen i fråga har adekvata kunskaper i svenska språket. Fyra års oklanderligt leverne anses numera vara tillräckligt. År 2008 hade 16 av 19 EU-länder språkkunskap som krav för att erhålla medborgarskap. 10 av 19 EU-länder ställde även krav på kunskaper i samhällsorientering, dock inte Sverige.
- Det finns nu tillgängligt studier som visar på negativa samband mellan många etniska bakgrunder och socialt förtroende (Ethic Diversity and Social Trust. Litteraturstudie baserat på 1001 uppskattningar från 87 länder, Danmark)
- För att Sverige ska lyckas bättre med integrationen måste också målsättningen om det mångkulturella samhället begravas, anser Nyamko Sabuni. En vision som enligt henne lett helt fel i både Sverige och många andra länder. “Det skapar isolerade öar av olika kulturer och etniciteter och nationaliteter. Det har inte varit en framgång” https://www.expressen.se/nyheter/nyamko-sabuni-mangkultur-ar-inte-nagot-…
- Modersmålsundervisning motiveras idag inte av att det ska bli lättare att återvända till sitt hemland. Här verkar istället ett stort antal forskare tydligt argumentera för tydliga fördelar med att kunna sitt modersmål innan svenska kan läras på ett bra sätt.
LB 2019-10-19
